|
 |
DOT DOT DOT DOT 2006 |
|
|
|
|
| 25 Mars 2006 |
| Birger Jarlsgatan 18 |
| |
Dot dot dot dot är en hyllning till den japanska 60-tals konstnären Yayoi Kusama och pricken som form och mönster. I denna tematiskt totalitära utställning måste alla underkasta sig pricken och ta sig an den som estetisk utgångspunkt. Det konceptuella ramverket för utställningen är detsamma som för Kusamas konstnärskap, som genom sina hallucinationer såg hela världen i prickar.
Dot dot dot dot tar formen av en endagshappening och utställning där över 20 olika konstnärer, - scenografer, designers, musiker och även författare - har bjudits in att delta. Rebecka Thor lanserar en punktskrift av Martin Heideggers ”Konstverkets ursprung”, Diana Orving syr prickigt stafettplagg för sju personer, Nathalie Sutinen installerar en ihålig djungel, Anna Ådahl bjuder på en maskin som med ljus bränner in prickar på din näthinna, Elis Larsson har en VIP allsång för 3-5 åringar om prickar och Sara Lunden presenterar likt en prick Das Fleck, sju stycken enminuteressånger om en fläck.
Evenemanget pågår under en dag och inkluderar flera spelningar, performance och verk. Sammantaget skapas ett klimat där allt som handlar om prickar kan hända.
Tillsammans med Lava anordnas en prickparad genom centrala Stockholm som slutprodukt av en workshop om prickar med ett trettiotal medverkande, och längs med paraden har prickmönster installerats i skyltfönster på Hamngatan och Birger Jarlsgatan.
Projektet har realiserats med stöd från Stockholm stads kulturförvaltning. |
| |
| Sara Lundén-Das Flec | Jonas Hassen Khemiri |
|
|
|
|
 |
| |
| Rebecka Thor, Martin Heideggers Konstverkets Ursprung, punktskrift |
|
|
 |
SOPHIE CALLE 2006 |
|
|
|
|
| 11 November - 3 December 2006 |
| Turnerande utställning med start på Vädurens äldre |
| |
Under september 2006 flyttade den franska konstnären Sophie Calles verk Los Angeles in på servicehuset Väduren i Stockholm. Fyra personer anmälde sig frivilligt för att bereda plats för detta ganska omfattande verk. Bill, Knut, Lars-Åke och Ulla delade under en veckas tid sitt hem med tjugo svartvita fotografier och lika många tillhörande texter. Såsom titeln antyder gjordes verket i Los Angeles, där Calle frågade tjugo stadsinvånare: - Eftersom Los Angeles betyder änglarnas stad, var finns då änglarna?
Svaren och fotografierna på de tillfrågade skildrar en stad med många olika trossystem. Änglar har kommit att betyda dels det traditionella, en beskyddande hand i samarbete med Gud, men också att de kan finnas på jorden i form av ens barn, familj, eller stadens invånare själva. För vissa symboliserar änglar en tro på ödet eller turen. För andra väckte frågan snarare en tanke om just frånvaron av tro och änglar. En tillfrågad berättar hur hoppet om drömmarnas stad flög sin kos, en annan var man fortfarande kan finna den. Sophie Calles verk kommer ofta i form av bildnoveller, en kombination av fotografi och text. Dessa serier visar hur Sophie Calle iscensätter lekfulla regelverk som hon sen följer strikt |
| |
|
|
|
|
|
 |
| |
| Flyer |
|
|
 |
LEIF ERICH CHRISTENSEN 2007 |
|
|
|
|
| 23 april – 20 maj 2007 |
| Birger Jarlsgatan 18 |
| |
Leif Erich Christensens platsspecifika verk visar den falska monarkens ironiska välbehag inför magiska krafter och exotiska lustars absurditet. Här antas formen av ett hemligt sällskap med dess hopdiktade riken fyllda av ritualer, alkemiska ceremonier och symboliska absurditeter. Här kan form och idé lätt åtskiljas och återkopplas till varandra enligt konstnärens logik, utan att någonsin passa in i kontexten, vad kontexten än må vara.
Leif Erich Christensen anlände till Stockholm med båt tillsammans med sina följeslagare. Innan det återvändande sällskapet steg iland gjorde L.E.C. honnör vid Nybroviken för att på så sätt deklamera sin återvändo från exil inför folket, och vid skeppsholmen framför kanonerna, för att visa sig själv inför den militärmakt i landet som drev honom i exil. Överlämnandet av kabinettet och dess installation till den anrika byggnaden Birger Jarl 18 skedde snabbt därefter och med ett stort säkerhetspådrag. Efter utställningsperioden av det hemliga kabinettet drevs L.E.C. och hans följeslagare åter i exil. Ytterligare ett återvändande för den falska monarken är inte att utesluta.
DEN HEMLIGA KABINETTET (ett privat rum av uppvisning och påverkan) är en kolonial produkt bestående av två ofullbordade intentioner. Först, att presentera de TVEHUVADE ALLIERADES magiska politik. Sedan, föreningen av fetischen BLACK DAISY med PHANTOM DADDY SPICE som genom identifikationen med den FÖRFALSKADE MONARKEN leder till de magiska appliceringarna av transformation. Hela det hemliga kabinettet är ämnat att vara en maskin för magisk psykisk inflytande.
Kabinettets konstruktion inverterar det utvalda rummets arkitektoniska proportioner, och visar därigenom fiktiva fortsättningar till verkliga historiska kontexter i vilka kanoner kan fungera som fetischskåp och som symboliska katalysatorer bredvid en mångfald av bilder och föremål som representerar magiska troféer, texter och spår av post-alkemiska handlingar
Leif Erich Christensens verk har under de senaste åren cirkulerat kring militära, politiska, historiska, sexuella, sociala och psykologiska ämnen och frågeställningar. De har presenterats i komplexa och detaljrika installationer som ofta förvillar besökare in i svävande berättelser vars narrativ har sitt ursprung i verklighet. Leif Erich Christensen bor och verkar i Berlin. |
| |
|
|
|
|
|
 |
| |
| L.E.C, performance April 21, Nybroviken, 2007 |
|
|
 |
MOBIL MÖBEL |
|
|
|
|
| 2006 |
|
| |
När Mossutställningar grundades var det ett par tankar som stod i centrum. Vi ville göra Stockholm till en öppnare stad, en stad som idag är präglad av underskott av lokaler till överkomliga priser. Däremot så finns det här som i alla städer offentliga rum som inte exploateras ideellt. Här finns också lokaler som står tomma i så kallade projektfastigheter som väntar på utveckling/rivning etc. Mossutställningar kände också en avsaknad av konst i det offentliga rummet, konst som inte nödvändigtvis behöver kategoriseras som gatukonst eller offentlig utsmyckning. Inspirerade av producerande organisationer såsom Creative Time, SKOR, och Art Angel ville vi arbeta med konstnärer för att framställa oförväntade möten och situationer för oss själva och stadens invånare.
Tidigt initierades ett samarbete med formgivarna Christian
Halleröd och Johannes Svartholm. Det syftade till att hitta en flexibel men funktionell form i vilken vi kunde befinna oss, och använda i vilken kontext vi än befann oss: på ett torg, i en sjö, på TV eller på en soptipp. Uppdraget var att hitta en form som symboliserade och undergrävde vår mobilitet men samtidigt erkände våra behov av sittplatser och skrivbordsytor. Till detta ville vi också att de skulle hjälpa oss att spegla denna fas av prövning både strukturellt, innehållsmässigt och finansiellt.
Konceptet som Christian Halleröd och Johannes Svartholm presenterade består av fyra unika skulpturala möbler. I varje del representeras arketypiska funktioner från det klassiska kontorslandskapet. Dessa är gestaltade med en lekfull idé om att vara utspridda inom varje möbels ramverk. Möblerna går att använda tillsammans eller var för sig. Man kan skapa rum, avskiljande murar, komplexa skulpturer eller labyrinter.
Möbeln har en starkt grafisk estetik som ger möbeln en stark identitet i vilken kontext den än exponeras.
Formen på möbeln skulle vara så flexibel som möjligt för att tillgodose Mossutställningars mål att utvecklas under tre år.
Möbeln är producerad med stöd från Stiftelsen Framtidens Kultur och Kinnarps. |
| |
| Johannes Svartholm | Christian Halleröd |
|
|
|
|
 |
| |
| Mobil Möbel |
|
|
 |
LÄSECIRKLAR 2007-2008 |
|
|
|
|
| 2007 -2008 |
|
| |
Mossutställningar håller på att formas till en organisation och vill ta nya grepp, men det är lättare sagt än gjort. Möten kring praktiska göromål slukar lätt all den tid som behövs för att visionera och tänka fräscht. Efter idé av Kim Einarsson initieras en läsecirkel inom Mossutställningar. Läsecirklarna blir fokuserade möten där styrelsen enbart tittar på teorier och gymnastiserar våra hjärnor. Tanken är också att teorin och praktiken sedan kan mötas och reflekteras i Mossutställningars verksamhet.
Läsecirkeln som form är ett utmärkt sätt för vidareutbildning och skapar utrymme för gruppen att fantisera, vara kreativa och nå oanade höjder.
Under självreflexiv flagg och kunnig ledning har ett första program för Mossutställningars läsecirklar tagit form:
I. Kulturpolitik från 1960 till idag under ledning av Helena Salomonsson, augusti 2007
II. Organisationsteori, under ledning av Simon Goldin, december 2007.
III. Studiecirkel med Claire Doherty om effekten av producerande konstorganisationer på konsten, konsthistoria och konstnärers levnadsvillkor, våren 2008 |
| |
|
|
|
|
|
 |
KULTIVATOR 2008 |
|
|
|
|
| 17 Mars 2008 |
| Mossutställningar, Birger Jarlsgatan 18A |
| |
När Stureplan blev bonnigt!
Samtal om hur kultur, ekologi och ekonomi kan mötas i stadskärnan
För första gången kommer de ekologiska bönderna och konstnärerna från kollektivet Kultivator hela vägen från Dyestad på Öland till Stureplan i Stockholm. De bjuder in till ett samtal om hur kultur, ekologi och ekonomi kan mötas i vår stadskärna. Speciellt inbjudna är aktörer från Stureplan såsom korvgubbar, konsumenter, sophanterare och detaljister. Det blir ett utopistiskt samtal om konkreta handlingar och strategier för ekologisk tillväxt och ekonomisk hållbarhet i kommersiella stadsrum. I panelen hittas personer med erfarenhet såsom en representant för Kraft&Kultur – leverantörer av förnyelsebar energi - samt en ekologisk bonde från Stockholms län.
Att tänka på Stureplan som en lokalitet är absurt i och med att det är en antilokal plats – ett handels och nöjescentrum. För att röra oss bortom det miljömässigt dysfunktionella i att se världen uppdelad i centrum och landsbygd vill vi under samtalet sätta det lokala i fokus utifrån idéer om globala system. När vi står inför den största och kanske mest obönhörliga förändring som vi någonsin ställts inför (klimatförändringarna) är det våra egna bilder och fantasier som vi kan ta till för att komma vidare och framåt. Samtalet leds av Kultivator och äger rum runt utställningsmodulen Ranchito (=liten gård) som byggts speciellt för ändamålet. Ranchito kommer att fungera som arbetsyta för deltagarna och under fredag och lördag anta en ny form, då den fungerar både som informationsbehållare, lekplats, odlingsmark och skulptur.
Kultivator drivs av lantbrukare och konstnärer som en form för experimentell samverkan mellan bildkonst och jordbruk i Dyestad på Öland. Sedan 2005 har de arbetat med projekt om livsmedelsproduktion, djurhållning, ekologi och global handel. De arbetar med förhållandet land – stad som genomgående tema och har ställt ut i Amsterdam, Malmö och Delhi.
Samtalet äger rum Torsdagen den 17 januari och modereras av
Malin Lindmark Vrijman och Mathieu Vrijman från Kultivator.
I panelen sitter Eva Helmenius, Vice VD Kraft&Kultur, Elin Rydström, ekologisk bonde Lovö Prästgård, Stella d´Ailly, Mossutställningar och Mohamed El abed, Sprong kommunikation.
Med stöd av LRF, Stiftelsen framtidens kultur, Brakspear Oxford Gold Organic, Saltå Kvarns biodynamiska vin Saltå Côtes du Rhôn |
| |
| KULTIVATOR | SPRONG KOMMUNIKATION |
|
|
|
|
 |
| |
| Montage 2008 |
|
|
 |
TEXT OM KULTURUTREDNINGEN |
|
|
|
|
| 2008 |
|
| |
Från Mossutställningars läsecirkel om Kulturpolitik, ledd av Helena Salomonson hösten 2007, har en text om och till Kulturutredningen 2008 producerats.
Texten utgår från ett citat som stod att läsa på regeringens hemsida: ”Direktiven tar sin utgångspunkt i att kulturens frihet värnas bäst när den stöds av många krafter. Kulturpolitiken ska utgå ifrån medborgarnas behov och engagemang, kulturskapare ska kunna verka under goda villkor och kulturarvet skall vara en angelägenhet och rättighet för alla. Kulturens egenvärde är grundstenen för kulturpolitiken.”
I ett försök att reda ut och klargöra begreppen, och på vilka sätt de är applicerbara på klimatet för fria konst- och kulturproducenter har citatet fragmenterats och gåtts igenom.
Det är Mossutställningars ambition att väcka en debatt om klimatet för fria konstproducenter samt att använda den kunskap som har förvärvats genom läsecrikeln.
Texten är har sänts till Kulturutredningen och har publicerats på deras hemsida under fliken INLÄGG. |
| |
| TEXT (PDF) | KULTURUTREDNINGEN |
|
|
|
|
 |
| |
| KULTURUTREDNINGEN 2008 |
|
| | | |
|
|
 | Mossutställningar är en ideell förening som startades för att bredda konstnärers möjligheter att verka utanför de traditionella ramverken i Sverige. Vi skapar förutsättningar för konstproduktion och är obundna till geografisk plats. Tillsammans med aktörer i den offentliga miljön producerar vi projekt i Stockholm.
Mossutställningar erbjuder andra metoder för produktion än de som finns på befintliga konst- och kulturinstitutioner, som oftast är bundna till en specifik plats och budget. Varje projekt utgår antingen från ett rumsligt eller kontextuellt sammanhang eller helt förbehållslöst från en konstnärs vision. På så vis vill vi ge plats för nya möten mellan konstnär, konstverk, plats och publik.
Anmälan till mailinglistan görs under rubriken kontaktuppgifter och är gratis. Medlemskap i föreningen Mossutställningar löses årligen och kostar femtio kronor och berättigar dig tillträde till årsmöte. Vänligen ange ditt namn och dina kontaktuppgifter när du sätter in femtio kronor på Plusgiro 38 22 95-4.
Mossutställningar styrelse består av
Stella d’Ailly, Anna Efraimsson, Karolin Pahlén, Finbar Rosato-Krook och Henrik Schmidt.
Mossutställningars råd består av
Annica Adsenius, Bildpedagog S:t Eriksgymnasiet
Miriam Bäckström, Konstnär
Christian Halleröd, Möbeldesigner CHd
Emma Kjellander, Chef och producent Riksteatern
Thomas Rudin, Arkitekt, White Arkitekter
Helena Scragg, Curator Norrköpings Konsthall
Emma Shanley, PR och event
Mossutställningar råd stödjer kontinuerligt styrelsens arbete. Styrelsen och rådet träffas årligen. |
| | | |
|